In the sea of information I am born.

Kan börja kvällen med vad jag saknar dig, dig som jag bryr mig om och dig som jag nu börjar gråta för att jag är så långt ifrån. Du vet vem du är som inte vet vart du har mig för jag vågar inte säga hur mycket jag bryr mig om dig för jag är orolig att mista dig om jag säger för mycket.

Men önskar jag kunde gå ner på ett knä och säga dig vill jag leva med resten av mitt liv. Men ja nu kommer ju inte det att ske för jag är inte Ted och jag lever inte i en sit com även om ens liv känns som det, Nu är det ju så att jag har en paus i mitt liv men en paus som är på väg att lösa sig och jag har all energi i världen att fixa det. För allt i världen runt omkring mig är för mig.

Ja då ska vi se ja det är lite jobbigt under datorn men det är inget annat än pengar, den där löjliga saken som spinner världen men världen går vidare oavsett. En komet passerar och folk tror det är undergången men den skalas bort och finns inte längre tack vare den fantastiska energi källan som kommer en dag att sluka oss. Dagarna innan den sväljer oss kommer den att förvandla våra berg till glas och våra oceaner till ånga.

Det är flera miljoner år intill det händer men innan dess kommer våran girighet att suga ur planetens recuser och vi kommer inse att vi inte kan äta pengar. Alltså hallå fattar ingen att vi inte ska bry oss om vilken gata vi bor på utan att vi ska se vart i universum vi bor på. Vi alla bor på en fantastiskt planet som inte är för varm eller för kall. Den är alldeles lagom vi har kärlek runt oss men hur vi människor uppfattar det är våran egen perspektiv utav verkligheten. Om vi ser emot våra vener och känner den kalla metalen trycka hål på våra vener och våran hjärna uppfattar en frid eller hur en människa trycker på en knapp och inser att hon har miljoner på sitt konto efter åt som hon måste sedan klicka vidare för att få den fina bilen, den perfekta lägenhten.

Vem är mer fast heronisten eller börsmäklaren? Båda jagar ett hjul som kräver sin nästa fix.Vart är jag mellan de två jag är ingenstans mellan de två hjulen jag har en familj som älskar mig. Jag har brutit mig fri ifrån hjulet emot en högre makt, den högra makten som är de som har gett mig liv de som jag ser som de som har gett mig liv de som har gett mig rätten att andas, att se denna värld med kritiska ögon.

Jag finns tack vare två människor som älskar varandra över allt annat, men som fortfarande ser att de måste finnas till för de andra som finns i derras liv. Jag/ni/de vi är här för att vi måste gå vidare. Att färdas vidare i utvecklingen för oss alla. Men att vi också förstår vad vi gör för den jorden vi lever på. Den uthärdar allt vi tar emot för den kommer att överleva oss alla, den har levt i en evighet som i vårat tre dimensonela medvetande inte ens kan förstå sig på. Hon kommer att finnas kvar när vi alla har förvandlats till damm och vad har vi då lämnat kvar till våra barnbarnbarnbarns barnbarnsbarn i några generationer till.

Just nu om jag tittar upp lämnar en ljust stråle med information av mig själv, ett manifest där jag skriver FÖRLÅT att vi inte gjorde ett bättre jobb. Vi är fantastiska vi har makt att bestäma över oss själva att njuta av döden, det enda djuret som kan göra det. Vad ger det oss för rätt?

Fantastiskt att tänka på det och vi har lagar och regler men också håll i reglerna och det roliga hoppet om att ingen ser när man gör fel, vart ska man ändra sig själv för att göra världen bättre när ingen annan tänker på det bättre. Nej det gör ingen och jag återvänder till att vi är dömda att förlora denna värld och detta deprimerande jag önskar att kackerlakorna tar över och skapar en bättre värld.

Men vi har gjort så mycket vi ställer frågorna vart är vi ifrån, inte bara boken som säger härifrån sju dagar bam ät inte äpplet och allt är hakuna matata. Är vi ifrån en annan del av universum skapades vi ifrån ett svart hål eller är big bang bara ett hjärtslag i ett kosmiskt liv som vi aldrig kommer förså oss på?

Det jag vill av allt utav de här meningarna var lite snällare tänk att dina barn ska leva vidare de skaffar barn och vad ska de vara stolta över. Jag tror inte att en klan ska stärka sig och stå över alla andra det skapar bara en totalitärt tänkande och att vi alla ska se efter vad vi lämnar efter oss för våra älskande barn.

För min dotter och min son jag inte fått ännu jag älskar er. Eran mamma jag kommer att skämma bort dig med ljus och hopp och jag vill forma våra barn till det bästa vi kan.

Älskar dig och vill du gifta dig med mig.